Det arabiska språkets framtid i Sverige frågeställning

   [Det arabiska språkets framtid i Sverige]

                                                  هل يمكن للغة العربية ان تصبح رسمية كلغة اقلية في السويد?                   

                                                            

                           [Ahmad Hanash] | [Svenska som andra språk 2  ] | [2015-11-19]

Innehållsförteckning -------------------------------------------1  

  1.       Syfte-----------------------------------------------------------------2

  2.       Inledning Och Frågeställning -------------------------------2

  3.       Bakgrund--------------------------------------------------------------------------2

        3.1           Arabiskatalandes siffror i Sverige ----------------------------------2 

        3.2           Arabiska undervisningen i Sverige----------------------------------2

        3.3           Arabiska användning i Sverige--------------------------------------3

        3.4           Arabiska medier i Sverige -------------------------------------------3

        3.5           Minoritetsspråk i svensk lag-----------------------------------------4

        3.6           Hinder mot arabiskans nästa steg som minoritetsspråk i Sverige-----4

   4.        Slutdiskussion---------------------------------------------------------5

        4.1           Araber har en svårighet att bevara deras språk i Sverige----------------5

        4.2           Arabiska är fjärran från ett officiellt språk i Sverige---------------------5

        4.3           Pudelns Kärna-----------------------------------------------------------------5

    5.        Källförteckning-------------------------------------------------------6      

  

       

                    

1-Syfte

Att förstå vilken framtid det arabiska språket har i Sverige.

2-Inledning och fråganställning

En svensk person i tiden innan1970 talet kommer aldrig att förvänta sig att ett främmande språk som kommer från mellanöstern ska vara högt aktivt i centrala Stockholm. Förutom att en populär maträtt för svenskar ska ha ett arabiskt namn (Falafel) enligt Alltomfalafel.se som förklarar ordet falafels mening. Men att många unga personer ska använda arabiska ord i svensk slang, var absolut oväntat, till exempel (Festa, Haffla) förklarar Andreas Jakobson om ordens mening i UNT.se:s artikel "Haffla betyder festa" publicerad 2013/09/10, och det är därför dags att ställa en viktig fråga: är det möjligt att rabiska blir ett officiellt minoritetsspråk i Sverige eller inte? 

3-Bakgrund

3.1- Arabiskatalandes siffror i Sverige

Informationen om hur många som talar arabiska i riket saknas, påpekade Bitti Ingemansson i artikeln "Ljusning för Sveriges tredje största språk” ur Språktidningen publicerad 2008:11. Ingemansson beskriver vidare att det arabiska språket är det officiella språket för de rikaste länderna i världen (Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar) och att det troligtvis finns ungefär 200000–300000 arabisktalande i Sverige.

Sifforna om arabiskatalande personer är baserad på vilka officiella språk invandrare har i deras land och hur många av dem som fortfarande bor i Sverige. För det arabiska språket visar siffrorna att de flesta arabisktalande kommer från Irak, förklarade Ingemansson om sin prognos om antalet arabiskatalande i Sverige.

3.2-Arabiska undervisningen i Sverige

Ingemansson (2008) hänvisar framåt att det arabiska språket har den största rollen i förhållande till andra invandringsspråk med över 27000 elever som studerar i rikets skolor. Därtill visar Tetz Rooke, lektor i arabiska vid Göteborgs universitet i Ingemanssons artikel att de bara under 2003 hade halvfartskurs kvällstid med 15 elever medan siffrorna nu 35 heltidselever.

Bitti Ingemansson (2008) visade skillnaden mellan de två största städerna i Sverige, till exempel grundskolan i Göteborg har 15000 elever som studerar arabiska medan språkundervisning i modern arabiska för gymnasiet saknas. Däremot infogade Ingemansson i artikeln vad enhetschefen för språkcentrum i Stockholm Joachim Götz sa om att man kan studera arabiska som ett modernt språk på några gymnasieskolor i Stockholm men inte i grundskolan.

 3.3- Arabiska användning i Sverige 

Det arabiska språkets användning i Sverige är stort enligt ett tv program som introducerades av en svensk-arabisk journalist, Nadia Jebril 2011 på UR med rubriken "Rena rama arabiskan” som handlar om det arabiska språkets spridning genom världen. Eftersom programmets presentatör är svensk, ville hon börja den första resan i Sverige.

Nadia Jebril anger i (Rena rama arabiskan, avsnitt-01) att det finns en bra bas för det arabiska språket i Sverige med de många talare som pratar arabiska, till exempel de nya svenska araberna som talar arabiska med varandra och deras föräldrar. Därtill redovisar programmet att det finns fler extra poäng för det arabiska språket i Sverige såsom de svenskar som har lärt sig arabiska eller vill lära sig det. Exempelvis musikern Fredrik Gullin från Malmö som har lärt sig arabiska eftersom de flesta av hans kompisar kan det i skolan.

Å andra hand började behovet av arabiska i det svenska samhället påverka organisationer som Försvarets tolkskola och andra myndigheter i Europa p.g.a. vad som hände den elfte september 2001 i New York, "alla vill vet varför" förklarade Ablahad Lahdo huvudarabiskalärare i skolan i en intervju med Jebril i (Rena rama arabiska, avsnitt-01)

 3.4- Arabiska medier i Sverige

Ur en webbartikel ”Arabiska medier muntrar upp i Sverige" publicerad 2014-08-06  i Al Arabia klargör journalist Salih Hamid hur det arabiska språket började skapa sig papperstidningar samt webbsidor som handlade om livet i Sverige (politik, rasism, kultur).

Sammanfattningsvis påpekar Hamid (2014) att det finns en hög efterfrågan om medier som handlar om dem själva (arabisktalande) som kan reflektera deras kultur, men samtidigt började arabiska medier i Sverige analysera det svenska samhället från ett arabiskt perspektiv där de nyanlända med en enkel arabisk bakgrund har en möjlighet att förstå omgivningen bättre än tidigare.

Enligt Hamid (2014) är det inte bara Sveriges Radio och TV som arabiskatalande lyssnar på nu eftersom det finns många tidningar och webbsidor som är på arabiska samt är inriktad för arabisktalande i Sverige, till exempel Al-kompis media nätverk som har en radio, papperstidningen med 24000 kopia varje månad och webbsida med 18000 besökare varje idag.

3.5-Minoritetsspråk i svensk lag

Utifrån Minoritet.se "Om svensk minoritetspolitik - 2010 skärptes lagen" av Ann-Helen Laestadius, står begreppet för en svensk minoritetspolitik som har funnits från 1999 och sedan har det fått en bättre form år 2003. Ett nationellt minoritetsspråk har rätt att utveckla sig och blir skyddad av den svenska lagen mot diskriminering genom skolor och myndigheter etc.…

För att ett språk ska få ett erkännande från staten som ett minoritetsspråk måste språkets grupp existerat i Sverige i hundratals år med deras egen identitet samt ett klart släktskap med varandra som tillsammans på ett jämnt värde skiljer dem från majoriteten. Men vad som är lik viktigt är att gruppens individer vill ha ett erkännande på deras språk som minoritetsspråk.

Enligt artikeln "Vanliga frågor om minoritetsspråk" på Minoritet.se: kan Sverige få fler andra officiella språk än de som finns nu (finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska) under kraven som minoritetspolitiken nämnde ovan.

Arabiska exempelvis har en stor möjlighet att vara ett nytt minoritetsspråk i Sverige om femtio år. Detta enligt artikeln "Vanliga frågor om minoritetsspråk" under en fråga som gäller om det är möjligt att acceptera fler språk som minoritetsspråk i Sverige.

3.6-Hinder mot arabiskans nästa steg som minoritetsspråk i Sverige

Skribent Lindbäck hänvisar i artikeln "Lyra Ekström Lindbäck: Gör arabiskan till nationellt minoritetsspråk" i DN publicerad 2014-10-07, att det största skälet som hindrar möjligheten för arabiskan så kan det bli ett nationellt minoritetsspråk är "rasismen". Hon motiverar rasismen för det arabiska språket med att många politiker och personer i Sverige har en islamofobisk tro mot arabiskan eftersom språket har en fundamental uppbyggnad med islam. Ett bevis för detta är att fyra av fem islamiska församlingar har drabbats av hatbrott, nämnde Lindbäck.

Från en annan synvinkel kan det vara orättvist att privilegera det arabiska språket med rätten som nationellt minoritetsspråk utan de andra språken som också finns i Sverige och som har många talare till exempel persiska och kurdiska, påpekar Östen Dahl som är en professor i lingvistik i artikeln "Språkskydd står utanför avtal" i Språktidningen publicerad januari 2015.

I artikeln ”Språkskydd står utanför avtal” anser Östen Dahl att arabiskan knappast är ett utrotningshotat språk och därför att erkänna arabiska som ett officiellt minoritetsspråk i Sverige  inte är nödvändig. Ett annat viktigt hinder som står mot att erkänna arabiska som officiellt minoritetsspråk i Sverige är att de arabiska talspråken (syriska arabiska, libanesiska arabiska, irakiska arabiska etc.) inte är inbördes begripliga, beskriver Dahl.

Enligt lingvist Mikael Parkvall i en intervju med Nadia Jebril i (Rena rama arabiskan- avsnitt-01) har invandringsspråk såsom arabiska en svår chans att bevaras eftersom invandrare som talar arabiska eller annat språk i Sverige kommer att bli mest intresserade av majoritetens kultur, språk utan att notera behovet att ge en jämn tid för deras språk med majoritetsspråket, dessutom kommer de flesta av efterkommande invandrares generationer att ha svenska som modersmål eftersom "Det är nåt konstigt med barn. De är odugliga på det mesta, men ett barn som växer upp i Sverige inser tidigt att svenska har högre status i det här samhället", sa Parkvall klargörande till Jebril.

4-Slutdiskussion

4.1- Araber har en svårighet att bevara deras språk i Sverige

Arabiskatalande personer har en laglig möjlighet till att bevara deras språk i Sverige, men de araberna som nyligen har immigrerat till Sverige finner det svårt att utveckla deras språk eftersom de är upptagna med att lära sig svenska som är viktigare än arabiska i Sverige när det gäller kommunikationen i skolor, arbetsplatser eller myndigheter, däremot när det gäller svensk-araber som har bott i Sverige längre noterar jag att Parkvall hade rätt när han förklarade att barn är den enda framtiden för det arabiska språket i Sverige och att det är jättesvårt att hålla fast arabiska som första språk när du själv och alla omkring dig betraktar att deras språk är oanvändbart där de bor.

4.2- Arabiskan är fjärran från ett officiellt språk i Sverige

Det finns gigantiska utmaningar för att arabiskan ska bli ett officiellt minoritetsspråk i riket, såsom skillnaden mellan de arabiska talspråken vilka kan leda till att varje arabisk grupp ska lära sig sin egen dialekt istället för standardarabiska som alla araber förstår.

Dahl visar i artikeln "Språkskydd står utanför avtal" att andra viktiga språk i Sverige också skulle fråga efter en plats för att bli ett minoritetsspråk i Sverige om arabiska skulle bli ett på listan. Därtill anser jag att höjning av ett invandringsspråks status naturligtvis kan bli ett kontroversiellt ämne i det svenska samhället över den odödliga rädslan att "islamisera Sverige" eller att svenska språket skulle bli hotad om fler och fler språk blir erkända som minoritetsspråk.

Jag ser att minoritetsspråkpolitiken enligt svensk lag är det största hindret för att det arabiska språket ska bli minoritetsspråk eftersom det är omöjligt att gissa om arabiska kommer att vara kvar i Sverige efter ett hundra år. Den här lagen grundar sig på vilka språk som har tur att vara aktiva i ett hundra år i Sverige medan syftet med den här lagen är att minoritetsspråk ska skyddas i landet, däremot med ett krav på ett hundra år kan språkets talare förlora tålamodet att bevara deras språk själva. 

4.3-Pudelns Kärna

Är det möjligt att arabiska blir ett officiellt minoritetsspråk i Sverige eller inte? Svaret är enkelt: Ja, det är möjligt och det är inte enligt bara vad arabiska talande säger, det är enligt vad svenskar egentligen tror till exempel Bitti Ingemansson i artikeln ” Ljusning för Sveriges tredje största språk” i Språktidningen, Lindbäck "Lyra Ekström Lindbäck: Gör arabiskan till nationellt minoritetsspråk" i DN och även Minoritetsspråk.se.

Nadia Jibril, Ingemansson och Lindbäck som har en tro på att arabiskan ska lägga sig i de nationella minoritetsspråkens division i Sverige har baserat deras tro på hur arabiskan överlever och når många personer i världen inom både historian och i vår tid, dessutom när det gäller Sverige anser de att även svenskar började bli intresserade av arabiska i många ärenden (religion, integration, barns identitet, konflikter, etc...) och jag kan förklara att kontakten mellan svensk-araber och svenskar har förändrat bilden av arabiska talande i Sverige från isolerande personer som bor i öknen med ett aggressivt språk till personer som kan vara med andra och dubbla deras språkförmåga med svenska och arabiska.

Slutligen, Sverige är ett demokratiskt land där araberna och andra minoritetsgrupper kan utveckla deras språk. Därför måste vi förstå att så länge som ideologin av ett multikulturellt samhälle lever i Sverige, skulle arabiskan bli skyddat fast inte bara i lagen utan även från vanliga personer i samhället oavsett om araber fick deras språk som nationellt minoritetsspråk eller inte.

Källförteckning: 

Al Arabia. "Arabiska medier muntrar upp i Sverige", publicerad 08/06/2014 av Salih Hamid . Översättad från Arabiska av Ahmad Hanash. Hämtad från: http://www.alarabiya.net/ar/last-page/2014/06/08/وسائل-الإعلام-العربية-تنشط-في-السويد.html (11-09-2015)

Alltomfalafel, ”Historia om falafel”, publicerad 08-09-2015. Hämtad från :  http://alltomfalafel.se/2015/09/08/historia-om-falafel (11-19-2015)

DN, ”Lyra Ekström Lindbäck: Gör arabiskan till nationellt minoritetsspråk” av Lyra Ekström Lindbäck. Publicerad 2014-10-07. Hämtad från: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/lyra-ekstrom-lindback-gor-arabiskan-till-nationellt-minoritetssprak/ (11-09-2015)

Ingemansson Bitti. "Ljusning för Sveriges tredje största språk". Språktidningen, 2008:11. Hämtad från: http://spraktidningen.se/artiklar/2008/11/ljusning-sveriges-tredje-storsta-sprak (11-09-2015)

   

Minoritet.se”, Om svensk minoritetspolitik - 2010 skärptes lagen" av Ann-Helen Laestadius, uppdaterad 2015-08-20. Hämtad från: http://www.minoritet.se/om-svensk-minoritetspolitik-2009-skarptes-lagen (11-09-2015)

Minoritet.se, "Vanliga frågor om minoritetsspråk", uppdaterad 2015-05-08. Hämtad från: http://www.minoritet.se/1107 (11-09-2015)

Rena rama arabiskan(2011), framtidens språk! UR. Tillgänglig till 31 december 2016: http://www.ur.se/Produkter/164405-Rena-rama-arabiskan-Arabiska-framtidens-sprak

UNT, "Haffla betyder festa", av Andreas Jakobson publicerad 2013-09-10. Hämtad från: http://www.unt.se/kultur-noje/haffla-betyder-fest-2595535.aspx (11-19-2015)

Östen Dahl, "Språkskydd står utanför avtal", Språktidningen, januari:2015. Hämtad från: http://spraktidningen.se/artiklar/2014/12/sprakskydd-gar-utanfor-avtal (11-09-2015)