En näve dadlar

 

Genre

Berättelsen är en Novell eftersom vi kan se att den inte är lång och har en novells uppbyggnad, till exempel presentation av (personer, en miljö, en situation) och en vändpunkt samt en upplösning.

Titel

Med titeln ”En näve dadlar” kan man börja fundera över dess samband med innehållet, som kan betyda för läsaren att novellen handlar om en fattigdom eller tyranni mot bönder. Därefter förstår läsaren i slutet av novellen att titeln reflekterar ett tema som handlar om den utsugningen på de svaga människorna i världen.

Motiv

Skripten vill visa oss motiven i novellen genom att döda pojkens oskuld och ersätta den med en kunskap på att livet drivs enligt skogenslag.  

Handling och Tid

Pojken var novellens berättare, där beskriver han till oss ett minne om en dag i hans barndom, där han och hans farfar var tillsammans. Dessutom gick de på den dagen till deras grannes palmfält som skördades i samma dag, därefter delades fem personer (farfar var en av dem) grannens dadlar utan att lämna någonting för grannen som var fortfarande skyldig på femtio pund till farfadern.

Pojken sprang borta från sin farfar efter detta, och blir ledsen för grannen, där började pojken hata farfadern.

Händelsen utsprider sig på en dag, där kan man uppskatta exakt vilken tid var det, enligt en rutin har berättaren följt när han var barn (Efter moskés tid, var pojken hemma, ovanpå gick han till floden för att simma) och böns tider, samt böndernas behov av dagsljus. Och därför händelsen började troligtvis på förmiddagen och slutade eftermiddagen.

Handlingen drivs framåt med hjälp av några nyckelmeningar ord och dialogen. Där kan man börja tolka och koppla dem ihop med karaktärerna i novellen. Till exempel: ”Det är för att han är en slöfock” som ger grunden för en konflikt mellan farfadern på en sida och grannen och pojken på den andra sidan, eller ”Det här är platsen där jag leker och drömmer” som har en varning att ”platsen” kommer förlora sin betydelse. 

Huvudpersoner och bipersoner

Pojken var den huvudpersonen i novellen, eftersom han var novellens berättare som visar oss vad han såg, tänkte, och kände i novellen. Dessutom var pojken en rund karaktär (smart, drömmande, och jättenära med de andra personer i berättelsen) även är han en dynamisk karaktär som hade regerat på ett ovanligt sätt för första gången mot hans farfar genom att rymma från Massouds fält utan farfars lov.

Farfadern är en platta och statistikkaraktär eftersom vi observerar inga förändringar i sin karaktär i berättelsens gång med en stark dominerande egenskap ”utsugare”. Dessutom var farfadern en gammal person men stark, och har en lång kropp med ett vitt, blankt skägg.

Massoud är farfaderns motsats enligt pojken, eftersom han skrattar, sjunger ofta, i kontrast med farfadern som inte skrattar. Därtill är Massoud en känslig maniska, till exempel ser man detta när han ropade ”Akta så att du inte hugger i palmens hjärta” till en pojke som satt dadelpalmens topp.

Relationen mellan pojken och farfar som är en biperson i novellen, var i början särskilds bra, men i novellens slut blev relationen mellan pojken och hans farfar jättedålig. Dessutom farfaderns utsugning och hat mot den andra bipersonen Massoud, var skälen bakom pojkens beslut att hata sin farfar, eftersom Massoud var en rund karaktär som gav pojken en känsla att de var nära. Till exempel: Massoud var en snäll person, fattig, men har en fin respekt för palmerna, trots att ha är lat.

Miljön

Novellen händer i ett bondskt samhälle i Sudan som är en av de finnsate länder i Afrika, där bryter Nilens vatten och dess gröna stränder ödens landskap från syd Sudan till deras granne Egypten i nordgränsen. Dessutom pojkens liv var begränsat på floden, fälten, och moské som visar oss en enkel, rutinsakliv utan de konflikterna i stora städer.

Berättares perspektiv

Författaren kommer från samma samhälle som pojken kommer från i novellen. Och därför ser vi att Al Tayebe Salih vill påpeka på ett problem i det Sudanska samhället. Där många bönder var tvungna att sälja deras fält p.g.a. råden från att jobba i flätorna räcker inte länge för varje bondsk familjs behov. Vidare påpekar Salih på ett annat problem i samhället där flera av de praktiserande muslimer som farfadern, suger ut de svaga personerna, trots att Islam förbjuder utsugningen.

Berättelses uppbyggnad

Inledning var direkt in i handlingen (In medias res) där en två typ av konflikter (den första var yttre mellan Massoud och farfadern, medan den andra är inre, osynlig mellan farfadern och pojkens känslor) tvingar spänning att stiga till vändpunkten där pojken förstår att hans farfar utsuger Massoud för att ta sitt fält. Efterspelet presenteras när pojken förstår att farfadern inte är ett bra ideal för honom. 

Språk och stil

Språket var ganska lätt eftersom det var en översättning från det arabiska språket till svenska men med att behålla några ord som kan ge en arabiska smak i svenska språket, till exempel faddan, gilbab, sura. Dessutom ser vi en barnslig mening som visar pojkens oskuld och komedi, till exempel ”marken tillhört farfar ända sedan Gud skapade världen”

Stilfigurer i texten är många till exempel några liknelser ”mina kamrater krylla som myror” som visar pojkens kompisars ordning när de jobbade i fältet, eller ”ögonen löpte som än hit, än dit som små vilsna möss” som visar en iteration och en rädsla i Massouds huvud när personerna började dela hans dadlar. Dessutom ser vi att meningar som har en symbol är viktiga i texten till exempel ” en näve dadlar” som presenterar utsugningen som pojken inte kunde hålla kvar i sig.

Att läsa texten på arabiska språket ger en annorlunda känsla än texten på svenska, där kände de som har arabiska som modersmål och svenska som andra språk pojkens smärta liksom om de var där med honom i byn. Medan att läsa texten på svenska om andra språk gör läsaren mindre känslig mot novellens budskap.