MRS GANAPATHYS BLYGSAMMA TRIUMFS ANALYS

Berättelsens delar

Inledningen var direkt i handlingen såsom varje klassik novell, men det finns nånting speciellt i den här inledningen och det är vad man kan kalla för (en informativ låda) som innehåller vilket dilemma novellen handlar om samt vilka historiska och traditionella bakgrunder har huvudkaraktärerna.

Spänningen stegrade sakta från den första gången vi visste att Anjalie är motståndare framför hennes familjs åsikter om hur den framgångsrikta kvinnan ser ut i India till och med varje möte mellan Anjalie och hennes krets.

Höjdpunkten är en chans för en ny uppgörelse mellan både Mrs Ganapathy och Anjalie med Anbus äldre son som letar efter en indisk kvinna som är inte lik de andra typiska kvinnorna, utan en indisk kvinna som har både västerländskt utseende och attityder.

Slutet var oväntat, "Du förstår...min dotter är inte intresserad av att gifta sig!" (Manjula Padmanabhan-Mrs Ganapathys Blygsamma Triumf, s123) påpekade Mrs Ganapathy stolt över hennes dotter med en känsla ur Mrs Ganapathy att hennes dotter inte är till salu.

Handling

Novellen handlar om den komplexa variationen mellan västern länder och India till exempel kläder, skönhet , moral, dessutom har författaren fokuserat på hur äktenskapets process fungerar i India och vilka negativa och positiva effekter av det här sättet som flesta av personer i India följer, liksom män eller kvinnor behöver mycket pengar för att gifta sig, bra sammanhållning i familj etc...

Berättelsen förs framåt med hjälp av den underhållande kopplingen mellan händelsers bakgrund och dialogen, och man måste inte glömma att berättelsen ges i tredje person och det hjälpte också texten att ha ett perfekt sammanhang.

Personer

Huvudpersoner i den här novellen är absolut Ganabthy och Anajlie eftersom Manjula Padmanabhan har delat novellens syfte mellan modern och hennes dotter.

Modern som var utomlands med en bra utbildning samt ett lugn läge med varje irriterade upplevelser med Anajlie eller hennes omkring, dessutom presenterar hon de stenhårda traditionella och religiösa övertygelserna.

Dottern har ett civilkurage mot hennes verklighet, enligt indiska kriterium hon hade ingen skönhet till exempel hon behöver ett par glasögon för att se, men i iallafall var hon rolig och begåvad med ett melerat utseende mellan östra världen och västra världen.

Författarern har inte visat upp dotterns namn till slutet av novellen och det här sättet kan ha många betydelser, till exempel att Ganabath hade en dålig relation med Anajlie eller för att karakterisera henne från de andra kvinnorna i novellen.

Miljö och Tid

Händelser utspelar sig i slutet av december där vädret är kallt i östra syds India "Madras". Ett väl byggt traditionellt indiskt hus har Mrs Ganabathy bott i med hennes man och det var klart för läsaren att Ganabathys familj var rika personer, till exempel har de ett hus med två nivåer, de hade kökspojkar, en varenda som vette ut mot trädgården.

Den andra platsen var i berömda saributiken där det var en plats för prat om de giftasvuxna och bröllopsmottagning och det var innan några dagar från bröllopsmottagningstid .

Den sista platsen var bröllopsmottagningen och det började på en dag på eftermiddagen i slutet av December och en stämning av tävlan dominerade med en upphetsning och fina kläder samt ett hög ljud av högklackade sandaletter.

Händelserna slutar från den punkten de har börjat från i Ganapathys hus och det var den första dagen av det nya året och här ser vi att författarens plan var att visa oss optimistiska hoppningar när hon sa " de satte i salongen där dörrar och fönster står vidöppna för att släppa in det nya året"(Manjula Padmanabhan-Mrs Ganapathys Blygsamma Triumf, s122).

Språket

Texten var en översättning från engelska och det gav oss ett tvivel att det finns absolut en variation mellan författaren som har velat för ordförråd på engelska och vad Boel Unnerstad tänkte använda på svenska.

Texten har mång metaforer liksom en skrivning om Anjalies håre "hon såg ut som en igelkott" (Manjula Padmanabhan, Mrs Ganapathys Blygsamma Triumf, s113) eller när Ganabathy hade hört ett hårt ord mot hennes yngste dotter " orden skära som glas i ådorna" förresten, språket var formellt i en stor del till exempel diskvalificerad, medförande, idealiska, metodisk.

Användning av skiljetecken var mycket tydlig och meningsfull och det gör mycket för textens sammanhang till exempel tankstreck i den här meningen "men det allra värsta - det som var värre än det kyffiga rummet" gav oss en paus för något oväntat.

Budskap och Läsupplevelse

Budskapet i novellen är mycket välgjort där man kan förstora detta med en känslig upplevelse att mödrar kommer aldrig att stå mot vad deras barn vill bli eller ha, men i andra hand de försöker förhindra deras barn från att bli mobbad eller inte accepterad samhället.

Hur regerade vi som en läsare på den här novellen ? För min del var det som att författare pratar om nånting jag väl vet och har en gigantisk effekt på min personlighet eftersom alla östra länder har likdana traditionella regler och tro på hur män eller kvinnor måste se ut, så det var liksom en påminnelse för mig på den frågan som jag inte vill höra, vem är du nu efter två år i Sverige?

_____________________________________________________________________________________________________________________________ -___________________________________________________________________________________

Far och jag

Handling

Novellen berättar om ett minne från en man när han var tio år gammal med hans far, där gick de på en söndagseftermiddagenspromenad utefter banlinjen genom naturen och en perfekt stämning mellan dem tillsammans, men när den där dagen började skymma, fadern och barnet började ha olika känslor, barnet blev rädd och tyckte att det fanns en fara medan fadern hade tänkt på sitt utan att ge tillräcklig garanti till hans son att allting är bara bra.

Dessa barnsliga förskrämda känslor och funderingar genom mannens barndomsminne har lockat läsaren dessutom dialogen mellan barnet och hans far har också hjälpt handling att drivas framåt och att ha ett mycket intressant ämne.

Personer

Novellen har bara två huvudkaraktärer barnet och hans far och det är åtskilligt klassikt i novellens karaktärsbyggnad. Barnet som vi inte har vetat namnet på var en vanlig pojke som ville ha roligt med hans far, eftersom han kände sig säker och försvarad med fars tillvaro , alltså "han tänkte på allt" (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.01) sa barnet om fadern.

Fadern jobbar vid järnvägen och han är den typen som tillbringa viss tid med hans barn och det är det skälet under barnet har respekt och kärlek till honom, dessutom var naturen den ömsesidig sak som de båda Fadern och barnen trivdes med .

Berättaren som började den novellen med var barnet själv men efter att han blev vuxen "när jag var bortåt tio år gammal" (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.01) förstår läsaren och det gav engagemang för oss från den tidigt början.

Miljö och tid

Händelser utspelar sig på landsbygden där skogen och bäckar spelar samma musik som de har spelat för så länge sedan och de har tillägginstrument och det är dessa tåg som armbåga mitt i mellan dem.

Tiden började på en söndagseftermiddag och slutade när mörkret började sprida sig mer och mer på himlen men en gigantisk mening i händelseförloppet fanns, alltså morgonen och solgasset betyder säkerhet och ömhet för barnet medan mörkret var det obekanta livet som fadern inte kan skydda barnet för.

Berättelsens delar

Novellen började med ett snabbt tempo rakt i handlingen och huvudkaraktärer var direkt inblandade för att skapa den historian med några informationer om de och deras positioner i novellen.

Spänningen i den här novellen stegrar med varje nyckelmening, till exempel en nyckelmening som spår att nånting farligt kommer att hända direkt efter novellens början " och det kunde heller inte bli några på den här dan" (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.01)sa barnen.

Vändpunkten började byggas när barnet började känna sig ensam, övergiven och rädd men framför allt när han tappade förtroende för fadern och vi kan se det när barnet sa " det var så underligt att bara jag var rädd, inte far, att vi inte tyckte detsamma. Och underligt att inte det han sade hjälpte mig" (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.03).

Slutet har en stor effekt på barnets personlighet som kommer att byggas i framtiden, till exempel att han kommer att vara ensam med skräck, att kämpa ensam utan fadern som är naturligtvis maktlös framför de saker som barnet kommer att utsättas för men allting som barnet tyckte på har hänt eftersom barnen är novellens berättare .

Språket

Språkat var välstrukturerad och har ett tydligt sammanhang med ett vardagligt språk som passar huvudkaraktärers bakgrunder, men man måste inte glömma de välbyggda metaforerna till exempel mörkret som man kan andas (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.03) eller tåget som har betytt till barnet hans egen väg som har inget ljusnade slut (Pär Lagerkvist, Far och jag, s.03.

Budskap och upplevelse

Livet är alltid svårt och vad är mer svårare än det är att veta verkligheten mycket tidigt men man måste inte ge upp eftersom den fina morgonen alltid kommer tillbaka efter den mörka natten.

Jag har blivit skräckslagen när jag började fundera på vem den mannen i det svarta tåget var medan adrenalin stegrade mycket högt i mitt blod efter alla dessa saker som författaren har beskrivet om naturen och fadern-barnets underbara relation.

________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________

VÄSKHÅLLARENS ANALYS

Handling

Den här novellen handlar om vad man kan förstå från ordet vänskap, speciellt mellan tjejer. Här berättade Au Ninni Holmqvist om en tjej som vill synas och ha en rolig tid med hennes kompisar, däremot lämnar de alltid henne ensam när de är på bar med deras väskor utan hänsyn eller respekt för henne.

Upplysningar som rinner till läsarens öron om den här tjejen och hennes kompisar samt flera funderingar som Alexandra har frågat sig själv om, till exempel "hur som helst helst står alltså där som nån sorts levande men osynlig effektförvaring" (Au Ninni Holmqvist, Väskhållaren, s53) de och mer förklarat till oss vilken personlighet Alexandra har och hjälpte handlingen att drivas framåt.

Personer

Det finns inte många personer i den här berättelsen och det ger en bra chans för läsaren att fokusera mer på Alexandra och Sofi som är huvudpersoner i novellen.

Man kan anse Alexandra som osäker på sig själv eller en tjej som bara försöker vara en tillförlitlig vän dessutom, vi kan inte förneka hennes roliga ironi när hon beskrivet sig själv "jag är ganska kort jag med, även för att vara tjej.

Kort och småfet med tandställning: det är jag" (Au Ninni Holmqvist, Väskhållaren, s53) eller när hon komiskande beskriver hennes utseende med de väskorna som hon vaktar "så skulle jag se ut som en tjuv, en ovanligt korkad tjuv dessutom, som öppet viftar med sina troféer"(Au Ninni Holmqvist, Väskhållaren, s56).

Sofi jämlikar med Alexandra eftersom hon till en stor del har samma personlighet som Alexandra , skönhet, och samma obehagliga position med hennes kompisar .

Att se en person som utsättas för likadana situatione som vi, kan göra en stor skillnad i vår liv eller att visa oss att vi är med de personer som inte passar med oss, och det här är exakt vad berättaren Alexandra har känt med Sofi , därför hjälpte de varandra att våga säga "Nej" och att ha starkare självförstörandet

Miljö och Tid

Händelserna utspelar sig i novellen i en bar där unga personer träffas troligen i helgens natt för att dansa, ha en rolig dag och få några telefonnummer dessutom, händelserna slutar i Alexandras hem nästa dag.

Baren var den typen av en typisk modell, bodar, bardisk och dansgolv där stämning är högt och tempot är åtskilligt rörlig men ändå kände Alexandra sig ensam liksom luft eftersom alla inte bryr sig om henne "Det är som om jag förvandlas till luft så fort jag inte pratar med nån"(Au Ninni Holmqvist, Väskhållaren, s53). och det är ett bevis att baren och personer där inte är lämpliga för henne.

Berättelsens delar

Novellen börjar med snabbt tempo där författaren vill kasta oss direkt i handling med en rörlig stämning och en kortfattad bakgrund om Alexandra, Kia och Fanny.

Symbolen Väskhållaren har från den början lockat läsaren omkring en fundering om väskornas mening i novellen dessutom, väntade läsaren och väntade för en lösning för Alexandras läge i baren med en sympatisk känsla av läsaren för henne, all tillsammans stegrar spänningen upp till en höjdpunkt där hon med Sofi bestämmer sig att det är dags att sticka ur och lämna de konstgjorda relationerna(väskorna) med deras kompisar till helvetet.

Sluten var jättenkel men har en stor mening om den nya personen som har fött "Alexandra" medan en chans till läsaren är öppen för att fortsätta fundera över hur hennes liv kommer att se ut efter den här historian.

Språket

Vardagliga ord och mycket enkelspråk är de allmänna särdragen i novellen som har hjälpt språket att få den underbralla sammanhangen och välstrukturerad utseenden.

Några exemplar på vardagliga ord är (pinka, skitsmart) och den bästa komiska metaforen när Alexandra sa "Och jag kan inte dansa med tre väskor hägnade som slänggungor runt kroppen"(Au Ninni Holmqvist, Väskhållaren, s53)

Budskap

Vänskapen är viktig för människor oavsett vilken ålder eller kön de har, men man kan inte låta negativa personer påverka på ens liv utan en röd tråd, och därför måste vi alltid från början titta på vilka personer som passar med att vara våra kompisar eller inte.

_____________________________________________________________________________________________________

-___________________________________________________________________________________________

________________________________________________

بحث هذه المدونة الإلكترونية

The new life around us